This is me, folks!


Jag måste erkänna att jag har varit fruktansvärt dålig på att skriva blogg. Jag har helt enkelt inte haft tid.

Då undrar ni förstås vad jag gjort istället. Det undrar jag med.

Förra helgen var jag på en grymt intressant kurs med jobbet. Jag lärde mig väldigt mycket om mig och mina arbetskamrater. Hoppas verkligen att vi kommer utnyttja detta.
Jag fick ett A4 som skulle beskriva vem jag var, förvånansvärt likt mig.

I korthet är jag en analytisk relator, vilket innebär att jag är vänlig, lättsam och lugn. tar stor hänsyn till omgivningens behov och uppfattas ödmjuk.
Öppen i sinnet och optimistisk, har lite för lätt att förlåta.
Ogillar konflikter och agerar oftast fredsmäklare som försöker skapa acceptabla kompromisser.
Om jag nu blir indragen i konflikt försöker jag undvika att göra folk ledsna eller upprörda.
Objektivt lagd, större sinne för detaljer och oftast lätt att hantera stress.
Arbetsmässigt trivs jag bäst i stabila, trygga miljöer och gillar inte alltid förändringar.
Kan ibland uppfattas som krävande p.g.a. stort kontaktbehov. Förändringar måste analyseras ur alla synvinklar så man vet att dessa blir bra för alla.
Extremt självkritisk och har lätt för att bli överhopad av arbete för att jag har svårt att delegera ut saker till andra - blir osäker på om de kan göra det "på mitt sätt".
Behandlar sina medmänniskor med omsorg och omtanke och är duktig på att finna balans mellan tankar och känslor. Har lätt att samarbeta. Har förmåga att vinna omgivningens tillit.


Ja, detta skulle då vara jag. I korthet. B)
Tänk vilken liten nallebjörn jag är! Vissa av de här sakerna kommer ni nog skratta åt o tänka "herregud, konflikträdd? Hon!?" eller något liknande. Men ja, Roger, innerst inne är jag nog sån ;)
Andra saker som extremt självkritiskt kom väl inte som nån överraskning precis....

Sen hade jag 87% adaptability, vilket innebär att jag lätt lämnar min "grundroll" och flaxar iväg och blir på andra sätt.

Kom hem halv 6 från kursen o tänkte sätta mig o skriva av mig rejält. Hade så mycket tankar att dela med mig av. Huvudet var helt överfyllt. Då ringde telefonen. Så halv 7 skulle jag i väg o operara med Lasse! En flatte som ätit en nylonstrumpa. fy fy.
Sen har jag jobbat sent och inte varit helt frisk efter förkyldningen, så därför blev bloggen lidande.
Så nu har jag ursäktat mig för det.

Jag vet inte om jag kommer bli så mycket bättre de närmaste veckorna heller. Har ju högskoleprovet att träna på med......

Ikväll blir det Punkkaka med Josse och Minna. Har lånat massa punkiga kläder av Maria. De ska bli kanonkul att gå ut. Va ett tag sen.

Jag börjar förstå varför jag aldrig blev punkare.


I was aiming for the sky, ended up flat on the ground
But once again the sun is rising, I better keep on walking


Kommentarer
Postat av: mamma

Åhhh va kul att se nåt nytt här. Ja du gumman skulle vilja säga att det stämmer snuskigt bra allt detta på dig.

Ja det har varit mycket för dig ett tag nu, men det kommer bättre och sämre dar..så allt är relativt:D

Vad är punkkaka för nått?????? Låter kul att du ska ut i allafall, men du glöm inte att ta kort .



Kramen på dig älsklingen min.

2010-03-13 @ 14:54:41

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0